Volontera på vingård!

Klockan 4.30 en tidig september morgon sitter vi i bilen från västra Galileen på väg inåt landet, till Mount Zemer där vi ska volontera på en liten familjeägd vingård som behöver hjälp att snabbt skörda sina vindruvor, såhär mitt i Corona tider. 

Några kilometer från gränsen mot Libanon och några mil norr om Genesarets sjö. Vi kommer fram en timme senare, runt 5.30, när det fortfarande är mörkt ute. Runt 6 är vi redan ute i raderna av vindruvsrankor och har börjat klippa ner de mörklila klasarna av söta muskatdruvor medan solen så sakteligen börjar stegra sig över Golanhöjdernas berg i öster. Vi har ungefär en tre till fyra timmar på oss att plocka innan den, för årstiden, olidliga dagstemperaturen med sin skoningslösa sol kommer att börja bränna våra huvuden och axlar.

• 

• 

Vi kan inte annat än att imponeras av sådan eldsjälar som ägaren till Zemer vingård, Ofer, som för bara ett par år sedan bestämde sig för att använda några av de marker han ägde till att börja planera vindruvor på och på så sätt uppfylla en dröm han gått runt och burit på. 

Efter vi jobbat färdigt, när solen börjar nå zenit, bjöds vi in till hans enkla fabrik och därefter för provsmakning. Med vinflaskan i handen, som vi fick av honom som tack för hjälpen tänker jag mycket på när vi går därifrån hur häftigt det är att se människor som ser till att få sina livslånga drömmar till att gå i uppfyllelse. Som visar att det går att trampa ner nya stigar oavsett var vi befinner oss i livet. 

• 

• 

Idag lärde jag mig att inte vara rädd för att gå in på nya, oupptrampade stigar, om jag måste det för att få uppleva något jag länge varit nyfiken på och velat lära mig mer om. Samt att fortsätta vara nyfiken för att ständigt lära nytt…