Smultron är livet!
Granatäpple, citron, clementin, avokado, apelsin, mandel och päronträd trängs på den lilla plätt till trädgård. På framsidan av huset.
På baksidan ett fyrtiotal små krukor, med fröer från hela världens hörn. Beställda över nätet. Bara för att kolla vad som går att odla i detta klimatet. Allt från bambu till en klättrande typ av hallonbuskar, som visst ska kunna bli meterhöga. Kul att experimentera och testa sig fram.
Kommer ihåg när jag som liten testade att odla allt ifrån apelsinfröer till vindruvor i krukor hemma i flickrummet. Dock utan någon större tur. Men sedan jag flyttade till det varmare Medelhavsklimatet är jag alltid lika exalterad när fröer jag sätter faktiskt kommer upp. Stolt skickade jag nyligen bilder till familjen därhemma, på en meter höga avokado- och apelsinträd. Odlade från kärna och frö för cirka fem år sedan.
För lite mer än ett halvår sedan var vi och köpte ett tiotal pytteträd, som redan gett sina första citroner, apelsiner och mandlar. En häftig känsla!
Hörde av en svensk kompis längre in i landet att hon lyckats med svenska smultron i sin trädgård. Direkt fick jag pappa att skicka ner ett par påsar. Står nu och ler som ett litet barn åt de tiotals små spröt som kommit upp ett par centimeter under de sista veckorna. Från nästa besökare som kommer ner, syrran och mamma, ber jag ta med sig rabarber. Något jag enbart sett i hälsokostaffärerna här än så länge.
Fick ett svar i what’s app gruppen, på mina trädgårdsbilder; ‘det syns att du börjar komma upp i ålder. När kampsport- och träningshelgerna bytts ut mot trädgårdsodlarhelger.’ Det fick mig direkt till att gå upp och köra en timmes träning, bara för att känna mig lite yngre. Innan jag gick och satte mig under trädet igen, för att fortsätta odla fröer från Kina jag inte kommer ihåg namnet på. Sen att jag ibland inte vet om det är ogräs eller om det faktiskt är spröt från fröna jag satt, som kommit upp, är ju en annan sak.
Eller som när trädgårdsmästaren kom och gav rådet att vi skulle flytta två av fruktträden, för att inte få det för trångt. Träd jag trodde var plommon och aprikos, var visst granatäpplen och päron. Så blir det när man inte låter lapparna sitta kvar på träden efter inköp. Ständiga överraskningar. Med en trädgårdsmästare som ler lite förvånat över att ägarna inte har en aning om vad de odlar.
Är det såhär när man börjar komma upp i medelåldern, ni därute som vet? Är det då man helt plötsligt börjar förundras och exalteras över när nya liv slår ut, i form av blommor och små smultronspröt, snarare än av det nya strandmodet?
Men oroa er inte. Vare sig jag sitter och påtar i rabatterna, går en boxningsfight med nioårige sonen för att garanterat vinna eller välter mig ur sängen med hjälp av sängbordet på grund av diskbråck, kommer jag för alltid att vara i mina bästa år!
Hoppas ni får en fin vårhelg därhemma!