Dags för det osyrade brödets högtid
Då var det dags igen att fira “det osyrade brödets” högtid (Passover på engelska-Pesach på hebreiska), här i Israel, till minnet av det judiska uttåget ur Egypten. Detta efter många års slavarbete under Farao.
De utslitna äventyrsföräldrarna, som hyrde husvagn under förra årets påsk, har insett att det där med husvagnssemester i en sandig öken inte är riktigt så avkopplande som barndomsminnena utlovade. Därmed hyr vi i år en lägenhet med alla bekvämligheter i Eilat. Eilat, ökenstaden längst ner i söder, ligger precis intill just det Röda Havet som omtalas i de gamla skrifterna. Var kan vara ett bättre ställe att fira påskledigheten på om inte här?
Under Pesach, den judiska påsken, är det osyrat-ojäst bröd som gäller. Detta för att påminnas om hur de människor som snabbt lämnade Egypten förmodligen aldrig hann jäsa brödet innan de gav sig av. Därav går det knappt att få tag i en vanlig brödlimpa, eller pitabröd heller för den delen, under denna veckan. Allt i brödväg är ersatt med ett hårt bröd som kallas för matza.
Matza kan, till utseendet, liknas vid det svenska tunnbrödet men har till konsistensen mer gemensamt med en bit kartong. Inte för att jag har någon vidare erfarenhet att knapra på kartong, men i alla fall. Då matzot (matza i plural) är en given del av måltiderna under den sju dagars påskhögtiden, ser man till att piffa upp matzaknäckebrödet så gott man bara kan. Till frukost kan man bryta ner bitar av matzan i ostomeletten eller så är det många som brer nutella på matzan och äter till kaffet.
Den kristna påsken, som många firar i Sverige, sägs ha anknytelse till den judiska påsken. Om man i den judiska påsken firar uttåget ur Egypten och befriandet från slaveriet under Farao så sägs det att Jesus ska ha ridit in i Jerusalem just under den judiska påsken. Under denna vecka ska sedan såväl korsfästelsen som uppståndelsen ha ägt rum.
Medan kusinerna hemma i Sverige letar efter påskägg letar barnen här efter afikoman. Afikoman, som kommer från grekiskans epikomen, betyder “det som kommer efter” eller “dessert”. De som vill undvika att även behöva äta matzabröd som efterrätt, efter högtidsmåltiden, använder sig istället av en annan grekisk översättning av ordet afikoman. Nämligen epikomion, som betyder “underhållning” eller “efter-middag festande”. Ett ord vi direkt bestämmer oss för att adoptera.
Afikoman i vår umgängeskrets innebär nämligen helt enkelt att ett matzabröd bryts i två delar, viras in i en servett och göms. När barnen tröttnat på att delta i den långa påskmåltiden får de helt enkelt börja leta efter denna afikoman. När den hittas byts den ut mot antingen pengar eller något barnen önskar sig, beroende på hur väl de förhandlar med sina föräldrar.
Den rituella påskmåltiden, eller seder (ordning, arrangemang) som denna måltid också kallas, utförs på ett speciellt sätt i en specifik ordning. Detta med olika maträtter och smaker som ska symbolisera tiden för slaveriet och befriandet. Några måsten under måltiden är bland annat att dricka fyra glas vin och att ha smakat två typer av bittra örter. Örter som symboliserar bitterheten och slaveriets ruskigheter. Självklart har matzabrödet en given plats på bordet.
Oavsett hur detta omtalade bröd intas kan förstoppning inte uteslutas, och därmed kan man än idag garantera att alla matzaätare påminns om hur smärtsamt uttåget ur Egypten var.
