Oftast sitter denna känslan i väggarna
Medan de flesta av er därhemma är lediga på grund av Kristi Himmelfärdsdagen eller Kristi Flygares dag, befinner sig stora gäng kristna turister vid Himmelsfärdskapellet på Olivberget i Jerusalem. Platsen där där det sägs att Jesus ska ha lämnat jorden för att återvända till himmelen. Ända sedan 300-talet har Kristi Himmelsfärd firats här.
Själv jobbar jag denna dag, då detta inte är någon nationell högtid här. Förvisso sitter jag hemma, men jobbar ändå som vanligt. Framför laptopen, förmodligen ute på terrassen, med en iskaffe i handen. Detta då min chef har kommit på att jag gör ett minst lika bra jobb här, som när jag befinner mig på kontoret.
För bara ett par veckor sedan firade jag åtta år på samma företag. Det längsta jag någonsin varit på en och samma arbetsplats. Ett rekord med andra ord, även då det hos generationen där föräldrarna tillhör egentligen inte är någon längre tid. Då målet var tjugofem år och guldklocka på Ericsson som gällde. Numera är det snarare att de kollegor som gått vidare frågar när det är dags för mig. I en tid där det snarare gäller att inte fastna på ett och samma ställe för länge, då det idag oftast inte är något som gagnar karriären, snarare tvärtom.
Jag vet att jag helt säkert skulle kunna få upp lönen om jag bytt arbetsplats, kunnat göra karriär på ett helt annat sätt och fått mer utmanande arbetsuppgifter. Det jag dock inte är säker på är om jag lika lätt skulle kunna finna ett företag med samma öppna och välkomnande företagskultur. Med en ägare och chefer som stöttar dem som går igenom mörkare skeden i livet och firar de som lyckas nå såväl personliga som professionella mål. Som är flexibla när det inte finns någon anledning att inte vara flexibel.
Som när jag frågar min chef om jag kan jobba från Sverige även i sommar, då jag ändå jobbar över datorn och inte är styrd av någon plats, enbart ställer en fråga tillbaka. När åker du?
Om det är något jag lärt mig av att ha jobbat på en rad olika företag, är det vilka platser som har glada och välmående anställda eller ej. Oftast sitter denna känslan i väggarna redan när du kommer in på ett företag. Eller när du kommer in på de högre cheferna kontor, då det oftast är härifrån atmosfären och i längden företagskulturen kommer ifrån. Och växer sig nedåt.
Än idag kommer jag ihåg min anställningsintervju för åtta år sedan. När HR personalen hade frågat färdigt sina frågor och jag började ställa följande motfrågor; “Hur är företagskulturen här? Hur länge stannar de ni anställer i genomsnitt?”. För under en anställning handlar det inte enbart om att företaget ska kunna välja rätt person att anställa, det handlar även om att du som arbetssökande ska kunna få välja det företag som passar dig bäst.
När jag efter tre månaders anställning blev inkallad till högsta chefen som hade en enda fråga för mig att besvara; är det något du ser vi kan göra för att du ska kunna göra ditt jobb bättre eller mer effektivt?, visste jag att jag var på rätt plats. Är du?
